natanaels

Har ni tänkt på hur många positiva tankar man tänker om andra personer, utan att de personerna någonsin får veta om det. Jag gör ofta så att när jag tänker en sådan tanke, så låter jag motparten veta om det, genom ett meddelande på något sätt.
Exempelvis ett sms med texten: "du, jag tänkte på dig igår, du gör ett himla bra jobb" eller "du är en väldigt fin person" eller ett mail med "tycker om dig". Helt enkelt det jag tänkte om personen. Jag blir själv väldigt glad över att få sådana komplimanger, och har upplevt enorm glädje när andra har fått sådant!

Nu menar jag inte att man systematiskt och robotoriskt ska känna press att alla ska få veta ens tankegång, det är bara idiotiskt. Lyssna inte på ditt hjärta, lyssna på hjärnan istället är min filosofi. Hjärtat styrs av känslor, hjärnan styrs oftare av beslut. Låt dina beslut få styra dina känslor, och inte tvärtom, som en totalt förvillad och osäker nybliven kändis i den stora världen. Men att låta en annan människa veta om din uppskattning i tankarna ibland skänker mycket glädje.
Igår när jag jobbade så kändes väldigt mycket väldigt uppgivet, och jag tänkte ungefär: Industri: branschen där social kompetens aldrig är ett plus. Men just när jag behövde det som allra mest så fick jag några underbara sms av världens gulligaste flicka, Hanna! Den lilla gesten gjorde min kväll.

---

Jag fungerar så att jag blir oerhört mycket gladare över något positivt som händer, än jag blir ledsen över något negativt som händer, det märker jag i mig själv, gång på gång. Detta är något jag mycket tacksam över.

Bögigt, kanske machomännen tycker, men sån är inte jag.
Opoetiskt, kanske poeterna tycker, men sån är inte jag.
Klumpig layout, kanske esteterna tycker, men sån är inte jag.
Ärligt tycker jag, sån är jag :)