På gång!
Jag har tänkt mycket den senaste tiden, tänkt på vad som egentligen karaktäriserar en kristen, och om man av den definitionen egentligen kan enas kring samma mål.
Jag tänker såhär, utifrån två citat:
1: vad är det egentligen som enar kristenheten?
Ofta talar man, särskilt i frikyrkan, om att människor känner igenom en äkta tro. Men vad betyder det då? Jag älskar bibelversen i Johannes 13:35 som handlar om att människor kommer känna igen Guds folk på grund av den kärlek vi visar gentemot andra. Eller som många före mig har sagt: "People will know us by our love!" Detta, mina vänner är något djupt och ytterst viktigt, direkt hämtat från bibeln, vad som faktiskt är vårt signum, vårt kännetecken för hur vi beter/bör bete oss.
2: Carl-Erik Sahlberg, präst i Sta Clara, säger ibland, på frågan hur Klara Kyrka har vuxit och idag är så populär: Siktar man mot de högsta i samhället (socialt och med mest kapital) så når man ingen. Men siktar man mot de lägsta, så når man troligtvis alla.
Detta tillsammans säger mig att det som verkligen borde vara vårt signum, som kristna, i den här välrden är ett genomsyrande starkt samhällsengagemang. Kampen mot fattigdom, mot förtryck, hunger, barnarbete och så vidare, är något som vi alla borde kunna enas under, och som Jesus var en oerhört stor förebild för.
Det bästa av allt, är att detta inte är något som endast en liten organisation kan ta patent på. Det är något i princip alla livsåskådningar och religioner brinner för, något vi tillsammans kan arbeta för.
Detta var precis det som hände i bland annat Sydafrika när Desmond Tutu och Nelson Mandela var starkt bidragande ledarroller, men därbakom fanns en här av kämpande människor, från alla bakgrunder, som tillsammans var redo för att kämpa för en bättre värld.
Jag tror att det är så en sann väckelse börjar i våran tid, det känns ofrånkomligt. Och det håller på att ske :)
