natanaels

Jag hade tidigare hört att filmskildringen inte alls är lik boken berättelse, och det är sant, men det är inte nödvändigtvis något negativt. Det är allmänt erkänt att ett filmmanus på 2,04 min lång inte kan innehålla en 300-sidors bok, så varför ens försöka?! Många regissörer försöker på något klumpigt sätt ändå med detta, att ta snabba genvägar genom filmen och ändå få med så mycket som det bara går under den korta stunden, att manuset bara känns pluttrigt och snabbspolat. När man vill få med så mycket, så glöms ofta fokuset på huvudhandlingen, och den röda tråden bort. Detta känns vanligt bland förstagångs-regissörer. Denna fällan faller inte Espinosa i (inte för att säga att han är en förstagångs-regissör, men för väldigt många så är han en ny bekantskap). Istället så gör han fullt och totalt sin egen tolkning av boken. Vissa delar tas totalt bort, för att fokuset och den röda tråden verkligen ska fullbordas.